Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är något som de flesta har hört talas om, men inte alla förstår dess betydelse och effekter. Det är viktigt att förstå vad dröjsmålsränta är och hur den påverkar både individer och företag. I den här artikel kommer vi att gå igenom vad dröjsmålsränta är, hur den fungerar, och vilka effekter den kan ha.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en form av ränta som debiteras när en person eller företag inte betalar en faktura i tid. Räntan är en kompensation för att leverantören eller kreditgivaren inte har tillgång till pengarna under den tid som betalningen dröjer. Om du exempelvis lånar pengar och fakturan inte är betald i tid har långivaren alltså rätt att ta ut dröjsmålsränta. Dröjsmålsränta kan vara både en fast procentandel av det obetalda beloppet eller en rörlig ränta som baseras på ett index.

Betalningspåminnelse vid förfallodatum

Om du har missat en betalning skickas det ofta ut en betalningspåminnelse. Men att skicka ut en påminnelse om att en faktura har passerat sitt förfallodatum är inte en direkt skyldighet. Det är dock vanligt att företag skickar ut påminnelser för att undvika onödiga förseningar och problem med betalningar. Enligt företagspolicy kan ärendet skickas direkt till inkasso utan att någon påminnelse först skickas till kund. Det är alltid viktigt att du har koll på dina fakturor för att undvika problem.

Vilka effekter kan dröjsmålsränta ha?

Dröjsmålsränta kan innebära stora konsekvenser för både individer och företag. För en person kan dröjsmålsränta leda till högre skulder och försämrad kreditvärdighet. Detta kan i sin tur påverka möjligheten att låna pengar och andra finansiella tjänster. För ett företag kan dröjsmålsränta påverka likviditeten negativt och försämra företagets finansiella ställning. Det kan också leda till förseningar i betalningar till leverantörer och kreditorer.

Så beräknas dröjsmålsräntan

Dröjsmålsräntan är alltid 8 procent högre än Riksbankens referensränta som fastställs två gånger om året, i januari och juli. Om referensräntan exempelvis är 3 procent blir dröjsmålsräntan 11 procent, medan den bara blir 8 procent om referensräntan är 0 procent. För att beräkna dröjsmålsräntan för en försenad faktura, delar man antalet missade dagar med det totala antalet dagar på året. Därefter multipliceras resultatet med 8 procent av den ursprungliga fakturasumman. Detta ger den slutliga summan som ska betalas vid försenad betalning.

Låt oss ta exemplet att en faktura på 60 000 kronor är 30 dagar sen i betalning. Dröjsmålsräntan ska räknas ut på följande sätt:

Först räknas 8 procent av 60 000: 0,08 x 60 000 = 4800
Därefter delas 4800 med de missade dagarna: 4800 x 30/365 = 394
Dröjsmålsräntan på 60 000 kr blir således 394 kronor.

Om referensräntan istället ligger på 2 procent skulle dröjsmålsräntan ha varit 10 procent i exemplet ovan. Då hade dröjsmålsräntan på 60 000 kronor blivit 410,95 kronor: 0,10 x 60 000 = 6000 x 30/365 = 493.
Att räkna ut dröjsmålsränta kan verka komplicerat, men det är en viktig faktor att ha koll på för både privatpersoner och företag. Det är också viktigt att undvika att hamna i en situation där dröjsmålsränta uppstår genom att betala fakturor i tid och ha koll på sin ekonomi.

Så påverkar dröjsmålsränta din privatekonomi

Dröjsmålsränta kommer kunna påverka din privatekonomi negativt då du kan hamna i skuld och få en minskad betalningsförmåga. Det kan också påverka din kreditvärdighet negativt och göra det svårt att få privatlån eller ha andra tjänster i framtiden. För att undvika dröjsmålsränta är det viktigt att betala fakturor i tid och att undvika att ha för mycket i skuld. Om du har flera olika lån kan det vara bra att samla lån för att på så sätt sänka dina räntekostnader och utgifter.

Hur kan man undvika dröjsmålsränta?

Det bästa sättet att undvika dröjsmålsränta är att betala fakturor i tid. Om betalning inte kan göras i tid är det viktigt att kontakta företaget eller kreditgivaren för att diskutera alternativa lösningar. Det kan till exempel vara möjligt att förhandla om en förlängning av betalningstiden eller att göra en delbetalning.

Dröjsmålsränta enligt räntelagen

Det finns vissa regler som måste följas enligt räntelagen av privatpersoner och företag. Dröjsmålsränta är den räntesats som tillkommer när en betalning inte görs i tid. Enligt räntelagen är den som är skyldig att betala pengar i dröjsmål skyldig att betala dröjsmålsränta.

Vad händer om jag inte betalar dröjsmålsräntan?

Om du inte betalar fakturan enligt avtal på förfallodagen kan dröjsmålsräntan leda till att den som är berättigad till betalningen tar ut andra åtgärder för att få betalt. Det kan till exempel vara att skicka en påminnelse på faktura eller ett inkassokrav. Om betalningen fortfarande inte görs kan det leda till en betalningsanmärkning.